Live life

Det var kul igår. Inte något röj direkt, men kul var det. Men sen bestämde sig min hjärna att stänga av helt och hållet och vara helt död. Måste sett lite roligt ut när jag satt i trappan och stirrade ut i luften.

Det bästa av allt var att jag inte hade någon tid jag skulle vara hemma, kom hem ungefär vid två. Det kanske inte låter så otroligt, men det är det. Mina föräldrar sa bara "kom inte hem för sent". Fast att pappa satt uppe och vänta kanske säger något det. Men det skiter jag i. Tänker bara dränka mig i nöjet att inte ha något tid att hålla mig till. Det kallas: att leva livet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0